Igår kväll stannade arkeologerna kvar på utgrävningen på Malma för att visa upp platsen och fynden för intresserad allmänhet. Det är alltid svårt att förutsäga intresset för den här typen av aktiviteter och vi undrade om folk i Uppsala hade blivit lite bortskämda med järnåldersfynd efter sommarens häftiga undersökningar i Gamla Uppsala. En kvart innan visningen skulle börja kom det dessutom ett litet duggregn, så grävledarna Jonas Wikborg och Susanna Eklund förberedde sig på en blygsam skara. Men då vällde de in…
Över 200 personer dök upp vid Malma Äng för att få se hur Valsätraborna levt där för över 1000 år sedan. Den stor mängden gjorde att det inte var helt enkelt att visa de fina små fynden av bältesbeslag, smycken och redskap men både intresset och tålamodet var stort hos åhörarna. En hemskt rolig och givande kväll för gänget ute i Malma.
Jonas Wikborg berättar om Malma. I bakgrunden Sanna Eklunds grupp. (Foto: Katja Jahn)
TV4 Uppland var där och spelade in under visningen. Ni kan se klippet nedan. Tidigare på morgonen var Uppsala Nya Tidnings nyhetskanal 24UNT ute och gjorde ett lite längre reportage, där Jonas och Elisabet Pettersson berättar om platsen och grophusen. Alla blogginlägg som handlar om Malma kan ni läsa här.
Uppdatering: En omfattande artikel dök även upp i fredagens UNT och en längre intervju med Jonas Wikborg ges i P4 Uppland.
Även SVT:s regionala nyhetsprogram gjorde ett reportage.
Hej,
Har läst i UNT i dag om fyndet av ett ”bysantinskt brons[be]slag från nuvarande Turkiet” och såg samma uppgift i Uppsalatidningen 23-29 september, där det också fanns en bild av det. Det rör sig knappast om ett bysantinskt beslag. Jag har inte sett några sådana inom klart bysantinska områden (såsom nuvarande Turkiet), utan det tillhör den grupp bältebeslag som brukar kallas ”orientaliska beslag”. T. J. Arne, La Suède et l’Orient, Uppsala 1914, s. 117 ff., ger en god och rikt illustrerad översikt och sammanfattar dem som tillhörande eller återgående på den ”postsasanidiska civilisationen”. Hans fig. 219 ger en mycket god parallell till Malma-beslaget, och som han säger är denna typ känd från Gotland (se vidare Lena Thunmark-Nylén, Die Wikingerzeit Gotlands, II, Stockholm 1998, Taf. 139:13 och omnämnanden på andra håll i verket) och från mellersta Ob i Sibirien (T.J. Arne, Barsoff Gorodok. En westsibirisches Gräberfeld der jüngeren Eisenzeit, Stockholm 1936, Abb. 65; jfr ryskspråkig version T.J. Arne, Barsov Gorodok. Zapadnosibiriskij mogil’nik zeleznogo veka, Ekaterinburg-Surgut 2005, där det finns tillagda bilder m.m., bl.a. hela bältet fig. 218). De orientaliska beslagen är framför allt kända på den eurasiska stäppen, från Ungern i väster till någonstans i Asien (en del fynd i Bulgarien). Dekoren kan, som Arne gör, karakteriseras som postsasanidisk, dvs. persisk, till sitt ursprung, och enstaka beslag av den här arten är kända från Iran-Afghanistan, fler från Uzbekistan-Tadjikistan. Flest är fynden i norra-nordvästra kanterna av europeiska stäppen. Många fynd finns t.ex. i Volgabulgarien (nuv. Tatarstan och däromkring). Och så finns det många fynd inom det fornryska rikets område (Rus’) och i Sverige. Dateringen av graven i Barsov Gorodok bör vara 1000-tal, och något sådant bör kunna gälla även för beslaget från Malma (kanske lite tidigare).
Hälsningar! Ingmar Jansson
Hej Ingmar! Stort tack för all information! Vad spännande! De enda parallellerna som vi hade lyckats hitta var från Birkagravarna (Taf 88:1 och Taf89).
mvh/Jonas
Det var ju ännu häftigare! Stort tack för detta Ingmar.
Pingback: Malma Ängs tidiga invånare – öppet föredrag | SAUblogg